Mat

Jag erkänner, med handen på hjärtat, att jag är kass på att laga mat.
Gud glömde den egenskapen när han skapade mig, eller så beror det på att jag är kille. Om jag ställer mig i ett kök känner jag mig lika vilsen som en dement tant känner sig på ett släktkalas = noll koll med andra ord.
Jag tror däremot att jag är bra, elelr jag försöker inbilla mig att jag är en mästare på improvisationslagning. "hm, vad ska vi krydda den här överstekta köttbiten med för att dämpa den brända smaken?", sedan går jag loss i kryddskåpet, "jo men shili är gott, peppar är gott, curry är gott, pizzakrydda? hm? jo vars, pizza är ju gott so why not? Lite oregano, timjan, salt, aromat". Ja, alla kryddor på en och samma köttbit. Jag ahr ingen panering; jag har kryddlager på kryddlager.
Och jag kan inte ens koka pasta. Trots att jag tar tiden så är dom hårda som sten. Och ris har jag bara försökt mig på en gång, det blev aldrig ris; det blev kol.

En gång lyckades jag med maten - det var när jag tog pommes och lade på en ugnsplåt och körde in i ugnen och bevakade varenda minut. (korven fick jag steka efteråt för att inte skapa förvirring genom att göra två saker samtidigt)
Ja, jag erkänner att jag är kass i köket, men fördöm mig inte för det; jag har andra kvaliteer.
(fortsättning följer)